Even Sverdrup

Even Sverdrup

FAKTA 
Namn: Even Leivestad Sverdrup
Ålder: 29 år
Instagram: @evensverdrup 
     Youtube: evensverdrup

 

Even är ett naturälskande och spänningssökande äventyrare som bjuder på fantastiska expeditioner, varierande friluftsaktiviteter och hinkar fyllda med positiv energi! 

Han har bland annat rest över Alaska, korsat Island med en egenmodifierad Jeep, utmanat naturkrafterna på Svalbard och ensam bestigit Aconcagua. 

Mellan de stora expeditionerna kan du hitta Even paddlandes i Akerselva mitt i vintern, på snöskor i djup lössnö med tung ryggsäck, hängande med isyxor i ett fruset vattenfall eller dundrandes okontrollerat nerför branta berg i Jotunheimen på skidor. 


Hej Even! Var i världen hittar vi dig?
  
Hej ALFA! Mitt basläger ligger i Heggedal (Asker), men om det är helg så hittar ni mig i fjällen. 

Hur skulle du beskriva dig själv? 
Jag är en äventyrlig familjefar, som vågar drömma stort och förverkliga sina drömmar. Jag är väldigt medveten om att livet går fort, och att man aktivt måste arbeta för sitt eget välmående. Därför skulle jag beskriva mig själv som både hårt arbetande och som en livsnjutare. 

Hur skulle dina vänner beskriva dig? 
Jag tror att många kommer att säga att jag går "all-in" i saker, och ibland mycket i överkant. Vissa kommer säkert också att hävda (och ha rätt) att jag kan vara en tidsoptimist som tycker att ingen uppgift är för stor, och att jag ofta har orealistiska förväntningar på hur lång tid saker kommer att ta. 

Vem är din förebild? 
Jag är väldigt inspirerad av våra polarhjältar som sökt upp planetens mest utmanande omgivningar under år av expeditioner i Arktis och Antarktis. Att välja en blir svårt. Fridtjof Nansen och Hjalmar Johansens övervintring på Frans Josef land år 1895-1896 är kanske något av det grymmaste som har gjorts. Roald Amundsens prestationer i både norr och söder. I övrigt är jag en stolt bärare av efternamnet Sverdrup och jag ser mycket upp till Otto Sverdrup, som kapten på polarskeppet Fram och hans första överfart över Grönland, som han gjorde tillsammans med Nansen, Kristiansen, Dietrichson, Balto och Ravna. 

Utöver det låter jag mig också inspireras av många av dagens äventyrare. Speciellt de som vågar tänka nytt! 

Vad är ditt soundtrack?  
Jag lyssnar på gammal god rock, punkrock och hiphop. Att sätta stora svängar nerför en bergssida med Limp Bizkit eller Millencolin i örat är alltid trevligt. Annars har jag ett guilty pleasure för Joik! 

Vad gör du för aktiviteter? 
Det är det som är så underbart med friluftslivet – det är så omväxlande! Jag sysslar med aktiviteter som fjällskidåkning, längdskidåkning, randonee, snowboard, bergsklättring, terrängcykling, downhill-cykling, bergsklättring, isklättring, packrafting, fiske, vandring och jakt. 

Sommar eller vinter? 
Vinter! Nu ska det sägas att jag älskar alla årstider, men det är något alldeles speciellt med vintern. Fjäll i snödräkt, skidåkning och mer utmanande väder. 

Var befinner du dig just nu? 
Just nu är jag i Hemsedal, där jag gör mig redo för en helg med isklättring, fjällskidåking och topptur.   

Var önskar du kunde vara just nu? 
Norra ishavet. Tankarna far väldigt ofta norrut. 

Vilka är dina bästa turegenskaper? 
Jag har bra uthållighet och finner mycket glädje i att "hata". Jag finner med andra ord glädje i extrem kyla, långa dagar och mycket hårt arbete. Jag tror att det kommer från glädjen att bemästra de svåra situationerna. Dessa egenskaper kommer väl till pass på långa expeditioner. Att vara lugn i de flesta situationer – och tänka klart när det är som värst. Det har visat sig vara en viktigt egenskap i farliga situationer. 

Och det värsta? 
Jag är ofta väldigt målinriktad, och jag kan ibland låta det överskugga de små magiska ögonblicken. Jag tycker att jag fokuserar för mycket på förflyttning där jag istället borde stanna upp och bara njuta av stunden. 

Finns det några resor som du minns extra mycket? 
Den resa som är högst upp i minnesboken är nog att korsa Alaska. Den frihetskänslan av att vara mitt i en enorm vildmark, ensam med sin fru var episk. Shit, jag saknar den oändliga skogen och de vackra bergsområdena i Alaska. 

Har du kanske ett favoritresmål? 
Kan jag säga Norge som helhet? Vi har så många fantastiska turdestinationer. Det är lätt att drömma om att resa utomlands, men man behöver verkligen inte resa långt för att hitta storslagen natur. 

Har du en rolig turhistoria att dela med dig av, eller går det mesta smärtfritt när du är ute på tur? 
Vad inte alla vet är att turen där vi korsade Alaska var vår bröllopsresa. Spolar vi tillbaka tiden 6 år tidigare, så satt vi på tåget på väg hem från vår första tur på Hardangervidda tillsammans. Klämkäck som jag var sa jag: "Om vi någonsin gifter oss, då kommer vår bröllopsresa att vara över Alaska." När hon sa "Ja" på Vatnajökull-glaciären på Island visste vi båda att hon inte bara sa ja till att gifta sig med mig, utan också att korsa den 1800 km långa vildmarken över Alaska. 

En romantisk tur i det vilda, kanske du tänker? Hon fick inflammation, gula stafylokocker och Giardia (bäverfeber) vilket gör att all mat kommer ut på alla tänkbara sätt i ca 10 dagar. Under de 57 dagar vi var iväg gick det knappt en dag då hon inte grät. 

Det kanske inte blev tidernas mest romantiska bröllopsresa genom tiderna då?  

Trots att det inte gick smärtfritt sammanfattar hon turen som en av de grymmaste och coolaste sakerna hon gjort i sitt liv #GirlPower! 

Hur är det med stolta ögonblick, det kanske det också har blivit några av? 
Tillsammans med Alfa-ambassadören Thomas Lone bjöd vi in tre före detta narkomaner från stiftelsen Medvandrerne, att färdas längs Hardangervidda tillsammans med oss. De hade inte stått på skidor sedan de var små och hade aldrig dragit en tung pulka förut, men tog sig an utmaningen och tog sina första steg på Finse i storm. 6 dagar senare hade de korsat Hardangervidda, stundtals i full storm. Stoltheten de utstrålade smittade av sig på mig. Jag är stolt över dem, och jag är stolt över att vi gjorde det här tillsammans! 

Har du någonsin varit rädd under en tur? Om så är fallet, vad har du lärt dig av det? 
Det här är en intressant fråga. Det är faktiskt väldigt sällan jag är rädd under en tur. 

Jag har nästan drunknat i en forsande flod med isvatten, vaknat med en björn utanför tältduken i Alaska, jag har delvis ramlat ner i en glaciärspricka  och lokaliserat en död person på nästan 7000 meters höjd över havet.  

Jag kanske borde ha känt mig mer rädd? Nejdå! Men det finns en tur där jag kände att marginalerna var för små, och att rädslan slog till. Det var på Svalbard i fjol. Jag låg jag ensam i tältet ovanpå Lomonosovfonna på Svalbard med vindbyar i orkanstyrka (36 m/s). Jag var mitt i stormcentret och hade ingen spade att gräva med (lång historia). Jag grävde hela natten med ett 1L titanium kokkärl och kolven på pumphagelgeväret och kämpade för att hålla tältet ståendes i stormen. När jag ringde hem på satellittelefonen fick jag det nedslående beskedet: Orkanen skulle pågå i 4 dagar och vinden skulle uppgå till 42 m/s! Som nybliven pappa på egotripp kände jag mig inte så stor när jag ringde landshövdingen för att bli hämtad med helikopter i ett kort väderfönster med "bara" 25 m/s i vindhastighet. 


Hur viktig är galghumor för dig?
 
Galghumor är nästan helt nödvändigt när man är flera på tur under lång tid. När fötterna luktar död eller vandringskompisen gör sitt i yttertältet är det skönt att kunna skämta om det.  

Vem är chef? Du eller naturen? 
Naturen! Alltid! Vi kan utmana och tänja på gränserna, men moder jord sätter oss snabbt på plats. 

Vad är det bästa med att vara ute i naturen? 
Frihetskänslan! Prestationskänslan! Det är också en härlig kontrast från den hektiska vardagen. I naturen kan jag utmana mig själv, bemästra, uppleva och inte minst andas. 

Tänker du på miljön när du är reser i naturen? 
Självklart. Jag försöker färdas med så lite påverkan som möjligt och väljer miljövänliga produkter där jag kan. Utrustning repareras snarare än byts ut, och om jag uppgraderar min arbetsutrustning ser jag till att någon annan får glädje av min gamla utrustning. 

Vad är ditt motto? 
När jag blir gammal ska jag kunna se tillbaks på mitt liv och känna mig nöjd! 

Vilka är turambitionerna för de kommande åren? 
Jag attraheras av ytterligheterna. Båda polerna står högt upp på önskelistan! 

Vi måste fråga: Varför väljer du ALFA? 
Det finns flera anledningar till att jag väljer ALFA. Först och främst för att ni gör världens bästa vandringsskor och fjällskidskor! Dessutom är ALFA ett företag med norska rötter, som utrustat friluftsentusiaster med skor av högsta klass i 90 år! Det betyder något! Det betyder också något att ALFA stöttar ett flertal  "ambassadörer". Inte bara endast de som åker iväg på de mest givande och tuffaste turerna. På så sätt hjälper ni till att sätta mental hälsa på agendan, sprida turglädje bland fler "vanliga människor" och uppmuntrar att naturen är till för alla! 

Vilka är dina favoritskor från ALFA? 
Jag är väldigt glad att frågan ställs så att det öppnar upp för skor i plural: 

Skor för skidåkning: Alfa Polar Advance och Polar A/P/S. 

Skor för fjällvandring: Alfa Holt A/P/S – De är superlätta och med dämpning! Nästan revolutionerande skulle jag säga! 

Skor för vardagsbruk: Alfa Drift Advance GTX och Talus Perform GTX